Referat: Föredrag om kronvilt
Efter sedvanliga stämmoförhandlingar bjöd Anders Jarnemo, forskare på Högskolan i Halmstad, på ett föredrag om vårt kanske ädlaste villebråd, Kronvilt. Anders brinner för ämnet och besitter en otrolig kunskap och erfarenhet. Han bedriver sitt projekt i både Skåne Södermanland och Västergötland.
Kronviltet ökar i vårt land och skapar fler jakttillfällen, det är också för många ett nytt vilt som kräver kunskap om både jaktmetoder och bästa viltvårdande insatser. En Kronhind blir ofta 20–25 år och föder till 99% bara en kalv om året. Hon håller sig inom ett hemområde på 1000 - 2000 ha. Hjortarna, särskilt kapitala, har ännu större revir på 2000–6000 ha vilket gör att avskjutningspolitik behöver omfatta stora arealer för att stammen inte ska skjutas i sank. Kärntruppen i en familj är hind, kalv och fjolårskalv om det är en hind, sedan kan dessa gå samman med andra liknande grupper och bilda större flockar. Hjortarna rör sig också i löst sammansatta flockar. Till skillnad från hindarna lever hjortar oftast inte längre än till 15–16 år och är på toppen av styrka och hornuppsättning från 10–14 år.
Kronviltets Brunstperiod är välkänd och sträcker sig från mitten av augusti till början av oktober. Hindarna kan på många kilometers avstånd bedöma hjortarnas styrka på kraften i deras bröl. Utifrån detta väljer de vilken platshjort de ska besöka och kan vandra långt utanför sitt vanliga hemrevir för att bli betäckt och återvänder sedan. En väl sammansatt Kronviltstam bör bestå av 10 % vuxna handjur 6–12 år. Avskjutningen bör vara 20% av stammen före jaktsäsong. Kronviltet sprider sig inte genom utvandring till nya områden långt bort utan utvidgar långsamt sina revir. Man har i GPS -studier konstaterat att hindarna är väldigt trogna sitt hemrevir men kan tillfälligt ge sig ut på utflykt framför allt i brunsten. Hjortarna byter ofta område mellan vinter och sommar vilket gör att betestrycket inte alltid är störst där hjortarna befinner sig under jaktsäsong. Om ett för hårt jakttryck riktas mot kapitala hjortar så medelåldern sänks kan det resultera i att många hindar brunstar om och föder kalven senare än optimalt. Detta beror på att hinden ofta väljer att inte para sig med en ung klen hjort i första brunsten i hopp om att möta en ståtligare. Efter ett eller två omlöp är hon inte lika kräsen men resultatet blir senare födsel av kalven. Samordning av avskjutningen bör ske över områden om 50 000 ha.
Anders avslutade med att berätta att det den 10 april kommer det åter att hållas trofé-utställning på Övedskloster denna gång med troféer från de senaste två åren.
Kronviltet ökar i vårt land och skapar fler jakttillfällen, det är också för många ett nytt vilt som kräver kunskap om både jaktmetoder och bästa viltvårdande insatser. En Kronhind blir ofta 20–25 år och föder till 99% bara en kalv om året. Hon håller sig inom ett hemområde på 1000 - 2000 ha. Hjortarna, särskilt kapitala, har ännu större revir på 2000–6000 ha vilket gör att avskjutningspolitik behöver omfatta stora arealer för att stammen inte ska skjutas i sank. Kärntruppen i en familj är hind, kalv och fjolårskalv om det är en hind, sedan kan dessa gå samman med andra liknande grupper och bilda större flockar. Hjortarna rör sig också i löst sammansatta flockar. Till skillnad från hindarna lever hjortar oftast inte längre än till 15–16 år och är på toppen av styrka och hornuppsättning från 10–14 år.
Kronviltets Brunstperiod är välkänd och sträcker sig från mitten av augusti till början av oktober. Hindarna kan på många kilometers avstånd bedöma hjortarnas styrka på kraften i deras bröl. Utifrån detta väljer de vilken platshjort de ska besöka och kan vandra långt utanför sitt vanliga hemrevir för att bli betäckt och återvänder sedan. En väl sammansatt Kronviltstam bör bestå av 10 % vuxna handjur 6–12 år. Avskjutningen bör vara 20% av stammen före jaktsäsong. Kronviltet sprider sig inte genom utvandring till nya områden långt bort utan utvidgar långsamt sina revir. Man har i GPS -studier konstaterat att hindarna är väldigt trogna sitt hemrevir men kan tillfälligt ge sig ut på utflykt framför allt i brunsten. Hjortarna byter ofta område mellan vinter och sommar vilket gör att betestrycket inte alltid är störst där hjortarna befinner sig under jaktsäsong. Om ett för hårt jakttryck riktas mot kapitala hjortar så medelåldern sänks kan det resultera i att många hindar brunstar om och föder kalven senare än optimalt. Detta beror på att hinden ofta väljer att inte para sig med en ung klen hjort i första brunsten i hopp om att möta en ståtligare. Efter ett eller två omlöp är hon inte lika kräsen men resultatet blir senare födsel av kalven. Samordning av avskjutningen bör ske över områden om 50 000 ha.
Anders avslutade med att berätta att det den 10 april kommer det åter att hållas trofé-utställning på Övedskloster denna gång med troféer från de senaste två åren.